Beslutet och ångesten som kommer efter...
0kommentarer
Jag vet vad som egentligen är bäst för mig. Men det känns som ett nederlag om jag gör det. Men å andra sidan så kanske det kommer känns ännu värre om det inte går vägen?
Det hade varit mycket lättare om inte A hade talat om att antagningen hade gjort fel och jag fick fortsätta. Det är så klart mycket svårare att ta beslutet själv när man har två val, men vilket är det hälsosammaste och vilket gör mig mest glad?
Det vet jag innerst inne men verkar inte inse det.
För hur kul är det egentligen och kämpa sig igenom 19 veckor och skriva sex tentor som man måste klara av på första försöket? Gör man inte det så får man ändå inte fortsätta och då kommer allt kännas förgäves ändå.
Jag är fortfarande kluven om hur jag ska göra och hur jag ska lägga upp det, för jag vet att jag inte kommer må bra speciellt när jag vet hur det blev förra året och jag höll på att gå in i väggen, då hade jag inte ens så många tentor som nu.
Denna termin ska egentligen innehålla två tentor, här har jag skrapat ihop sex tentor, klart man är kluven om hur man ska göra.
Egentligen vill jag nästan kugga den kommande tentan för den omtentan kommer att vara i juni och då har jag valt att åka bort och eftersom man måste ha klarat alla tentor till T5 så kommer jag ändå få vänta. Jag antar att det är denna tentas utgång som avgör mitt öde och hur jag ska göra medan jag själv inte vill klippa navelsträngen till mina nuvarande kursare jag lärt känna så bra.
Det där med att lära känna nya människor är inte det lättaste för mig och kanske är det därför jag inte vill fast jag vet vad som är bäst?
Kommentera